Skola och utbildning
Mer information om Välje skola finns i “Hennan förr och nu”
| 1686 års kyrkolag ålade prästerna att undervisa i kristendom genom husförhör, skriftermål och konfirmationsundervisning. 1723 ålade en regeringsresolution föräldrarna att lära sina barn att läsa. 1729 lade prästeståndet fram ett förslag om allmän skola. 1809 arbetade liberalerna för en allmän skola. Efter långvarig och livlig debatt stiftade riksdagen1842 en lag om allmän folkskola i varje socken med godkänd folkskollärare. 1856 infördes s k mindre folkskolor på landsbygden, i dessa kunde också lärare utan examen arbeta. På 1860-talet inrättades tjänster som skolinspektörer som bestämde var fasta skolor skulle inrättas. I Välje skolrote var ett par korpraler utsedda att sköta undervisningen i början. 1869 kom första utexaminerade småskolläraren till Välje. Hon hette Anna Spets. Första läraren med folkskollärarexamen var Anders Johan Hydén, anställd 1879 men han efterträddes av Nils Häggblom efter bara ett år. Helst ville man ha manliga lärare eftersom det ingick i tjänsten att ha söndagsandakt. 1919 tillträdde folkskollärare Robert Hansson. De lärare som åtminstone min generation minns kom första åren på 1930-talet: Signe Persson (Englund), Gösta Englund och Signe Ullberg (Danielsson).
Första skolbyggnaden i Välje byggdes på 1870-talet. 1881 byggdes en större sal till och den lilla salen gjordes om till lärarbostad. Skolhuset stod invid vägen snett emot Simmes i Norrvälje.
Välje gamla skola. Foto Anders Åsberg 1896 bestämdes att pojkslöjd skulle ingå i undervisningen och det byggdes en brygg– och bakstuga med slöjdsal och matbod. 1898 bestämdes att även flickor skulle ha slöjdundervisning. Slöjdsalsbyggnaden var dåligt värmeisolerad och värmdes upp med en enkel plåtkamin. Med tiden blev lokalen omöjlig att hålla varm stränga vintrar och läraren vägrade att använda den. Det betydde att jag under mina sex år i skolan inte fick en enda timmes slöjdundervisning. Trädgårdsskötsel ingick i undervisningen men slopades så småningom. 1909 byggdes skolhuset på med en våning för att dela på ”småskolan och storskolan”. Det blev lärarbostäder på andra våningen och två skolsalar på första våningen. 1931 gjordes återigen en ombyggnad, man byggde till en skolsal med bespisningslokal och gymnastiksal på andra våningen. “Gammelskolan” hade tjänat ut och revs 1960. Välje gamla skola från början på 1900-talet blev för liten och omodern när elevantalet ökade samtidigt som skolan blev först 7– och sedan 9-årig i mitten på 1950-talet. En ny skola byggdes då för att ge bättre och fler lokaler. Så här såg det klassrum ut som klass 3-4 hade |
Den nybyggda skolan togs i bruk 1956 och fungerade fram till 1969-70 då det avtagande elevunderlaget ledde till att skolan drogs in och eleverna skjutsades till Ramsjö. Byggnaden används nu som industrilokal.
Foto Swen Wallin
Klass 3-4 i den nya skolan under senare delen av 1950-talet.
I 1960-talets början fick eleverna i sjuan gå i Stenhamreskolan i Ljusdal som hade högstadium och därmed helt andra pedagogiska resurser än Välje. Med sjunkande elevantal drogs skolan in och från 1970 gick grundskolans elever i Vikens skola i Ramsjö. Då den lades ner 2014 överfördes de flesta eleverna till Tallåsen och högstadieeleverna till Stenhamreskolan i Ljusdal.
Förskola
Kommunen har två enheter med pedagogisk omsorg. För barn i Hennan ligger det fristående föräldra-kooperativet Linblommans förskola i Letsbo närmast och Pedagogisk omsorg finns i Ramsjö.
Linblommans förskola och fritids i Letsbo 2019
Öppna förskolan i Ljusdal är ett komplement till förskola och Pedagogisk omsorg. Den finns på Familjecentrum i Ljusdal och är en mötesplats för stora och små. Den erbjuder barn en pedagogisk verksamhet i samarbete med de vuxna som följer med barnen. Samtidigt får de vuxna själva möjlighet till kontakt och gemenskap. Föräldrar och barn umgås, leker, sjunger och målar tillsammans. Besökarna är inte inskrivna utan avgör själva när och hur ofta de vill delta. Att besöka Öppna förskolan är avgiftsfritt.
Eleverna i Hennan bytte skola flera gånger
Välje gamla skola från början på 1900-talet blev för liten och omodern när elevantalet ökade samtidigt som skolan blev först 7– och sedan 9-årig i mitten på 1950-talet. En ny skola byggdes då för att ge bättre och fler lokaler. I 1960-talets början fick eleverna i sjuan gå i Stenhamreskolan i Ljusdal som hade högstadium och därmed helt andra pedagogiska resurser än Välje. Med sjunkande elevantal drogs skolan in och från 1970 gick grundskolans elever i Vikens skola i Ramsjö. Då den lades ner 2014 överfördes de flesta eleverna till Tallåsen och högstadieeleverna till Stenhamreskolan i Ljusdal.
Grundskola
Vårdnadshavaren har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. Det är kommunen som avgör hur många elever som får plats vid varje skolenhet. Kommunen ska i första hand utgå från vårdnadshavares önskemål när den placerar en elev, men det får inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet. Det kan finnas flera skolor i kommunen som anses vara belägna nära hemmet, så närhetsprincipen innebär inte alltid att barnet blir placerad i den skolenhet som ligger närmast hemmet. Kommunen får även gå emot vårdnadshavarens önskemål om det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.
I Ljusdals kommun finns 8 kommunala grundskolor och tre friskolor som bedriver grundskoleverksamhet:
Freinetskolan Tallbacken och Båtbackens friskola har förskoleklasser och årskurserna 1-6. Friskolan Vintergatan omfattar årskurserna 7-9.
Kommunala grundskolor finns i Färila, Hybo, Järvsö, Ljusdal och Tallåsen.
Den kommunala grundskolan i Tallåsen ligger närmast till för barnen från Hennan och har läsåret 2019-2020 115 elever i årskurs 0-6. Elever från Hennan i högstadiet (årskurserna 7-9) har närmast till Stenhamreskolan i Ljusdal med 314 högstadieelever.
Gymnasium
I Ljusdals kommun finns det kommunala Sklottegymnasiet med 520 elever 2018 samt det fristående Trägymnasiet (67 elever 2018).
| Program på Slottegymnasiet: *Barn & fritidsprogrammet (BF) *Ekonomiprogrammet (EK) *Estetiska programmet (ES) *Industritekniska programmet (IN) *Introduktionsprogrammen (IM) *Naturbruksprogrammet (NB) *Naturvetenskapsprogrammet (NA) *Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) *Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) *Vård- och omsorgsprogrammet (VO) *Idrott, NIU, LIU (fotboll och bandy) |
| Trägymnasiet |
Program på Trägymnasiet:
Bygg och Anläggningsprogrammet med inriktning Husbyggnad har tre yrkesutgångar: murare, plattsättare och träarbetare. Man får lära sig grunderna i att bygga, underhålla och renovera hus av olika material, men framförallt med trä som grundmaterial. Minst 20 veckors APL (Arbetsplatsförlagt Lärande) ingår.
Hantverksprogrammet har inriktning Finsnickeri och där utvecklas den skapande och kreativa förmågan. Man får lära sej att efter egna skisser och ritningar designa och tillverka produkter. Nya och gamla hantverkstekniker behandlas och man lär sej att använda flera träslag och att hantera snickerimaskiner.
I samarbete med Bandygymnasiet i Ljusdal kan man också läsa NIU Bandy.
Vuxenutbildning och Utvecklingscentrum
Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå är till för den som inte har fullständigt grundskolebetyg eller som vill repetera inför kommande studier på gymnasienivå.
Komvux
Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.
Här studerar den som behöver läsa in eller komplettera gymnasieämnen inför kommande högskolestudier eller utbildningar. Man kan läsa yrkesutbildningar på gymnasial nivå och det finns möjlighet att söka yrkesutbildningar i andra kommuner. Man kan också läsa Hermodskurser på distans.
Studietakt. Man kan själv välja studietakt: 25%, 50%, 75% eller 100% finns som alternativ.
Svenska för invandrare (SFI)
Utbildning i svenska för invandrare är en språkutbildning som syftar till att ge personer över 16 år folkbokförda i kommunen med annat modersmål än svenska grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen får man lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Kursen ska också utveckla kunskaperna om demokratiska principer och arbetsformer och värdegrunden i det svenska samhället. Den ska ge den studerande kunskaper för att kunna göra jämförelser mellan egna erfarenheter och förhållandena i Sverige.
Utbildningen omfattar 15 timmar i veckan och är individuellt upplagd. Kursplanen är utarbetad för tre olika studievägar för att möta deltagarens olika behov och förutsättningar. Det är möjligt att kombinera eller integrera kurser inom SFI med studier i grundläggande eller gymnasial utbildning, praktik, förvärvsarbete eller annan sysselsättning. Efter avslutade kurser sätts betyg.
Vård- och omsorgscollege
Kommunen bedriver utbildning inom vård och omsorg för vuxna. Den som har yrkeserfarenhet från vård och omsorg kan validera sina kurser. Detta innebär att man får en strukturerad bedömning och därefter betyg. På så vis får man sina kunskaper dokumenterade och förkortar studietiden, kan börja studierna på rätt nivå och får ökade möjligheter till arbete inom sitt kunskapsområde.
Man kan själv välja studietakt. Man läser inte kurser som man har betyg i sedan tidigare. Träffarna på skolan består av föreläsningar, metodövningar, klassträffar och redovisningar på olika sätt.
Det tar cirka tre terminer att bli undersköterska och det är möjligt att kombinera arbete och studier.
Lärvux
Lärvux är för personer som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är till för den som är över 20 år och som vill förbättra eller komplettera sin utbildning. Den som inte har de kunskaper som man får på särskolan har rätt att studera på Lärvux.
Lärvux ska ge kunskaper så att man bättre klarar av att arbeta, bo och ha en bra fritid och kunna fortsätta att studera.
Undervisningen är kostnadsfri och ska passa varje elev och vad den behöver. Den som får löneavdrag för att gå i skolan kan söka bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Tekniskt basår
Genom ett samarbete med Högskolan i Gävle kan man läsa Tekniskt basår via Lärcentrum i Ljusdal. Utbildningen ges som modifierad distansutbildning, vilket innebär att studierna sker vid Utvecklingscentrum i Ljusdal men laborationer kommer att genomföras på Högskolan i Gävle.
På Tekniskt basår (40 veckor) läser man högskoleförberedande gymnasiekurser i matematik 3c och 4, fysik 1a och 2 samt kemi 1 under ett år. Godkänt resultat på Tekniskt basår ger eleven följande läsår en reserverad plats på ett högskoleingenjörsprogram vid Högskolan i Gävle. Utbildningen ger också en känsla för hur det är att studera på en högskola.
Inriktningar där man kan få plats är: Automations-, byggnads-, data-, ekonomi- , elektro-, energisystem-, maskin- och miljöingenjörsprogrammen. Lantmätarprogrammet, inriktning högskoleingenjör finns också att välja på.
Det finns också en möjlighet att läsa enstaka gymnasiekurser som ingår i Tekniskt basår.
Lärcentra
På Utvecklingscentrums Lärcentrum kan de som studerar på universitet, högskola och yrkeshögskola få tillgång till studierum, datorer, videokonferensanläggning, kopiator och skrivare, teknisk support samt möjlighet att genomföra tentamen.
Nitus
Nitus är ett nätverk för kommunala lärcentra med inriktning på högskola och yrkeshögskola. Förkortningen Nitus står för Nätverksgruppen för IT-baserad utbildning via lokala lärcentra.