Samhällsservice

Hälsovård

Den sjukvård som funnits tillgänglig har varit sjukhus och BB (under en tid Länslasarett) och epidemisjukhus i Ljusdal. Där fanns också två provinsialläkarmottagningar – en för köpingen och en för ytterområdena. Vid svårare sjukdomsfall kunde man få hembesök av läkaren. En barnmorska (Hulda Persson) fungerade som sjuksköterska i Hennan under ett antal år på 1950-talet.

Vissa tider av året under 1930-talet saknades vägförbindelse pga snöhinder på vägen till landsvägen Ramsjö- Ljusdal och ingen hållbar vinterväg fanns över isen. Tågen gick inte heller så ofta. Detta skapade problem för den som skulle föda barn under våren, bl a min mor fick inackordera sej hos barnmorskan i Ljusdal eftersom hon väntade mej i mitten av april.

Vid ett par tillfällen då det gick epidemier (1927 scharlakansfeber, 1933 polio) i Hennan stängdes skolan för undervisning och den fungerade i stället som sjukstuga.

Idag:  Distriktssköterska finns i Ramsjö. Där finns också läkare en dag i veckan. Ljusdal har hälsocentral med  rådgivning, stöd och vård i form av utredning, diagnos, vårdplanering och behandling inom det allmänmedicinska kompetensområdet. De som behöver specialistvård får remiss eller hänvisning till aktuell verksamhet.

På sjukhuset i Ljusdal finns också arbetsterapeuter, dietist, kuratorer, psykolog, rehabassistenter och sjukgymnaster. En dygnet-runt-öppen jour- och akutmottagning som drivs av primärvården. Vidare finns ambulansstation och laboratorieverksamhet. Sjukhuset har också en närvårdsavdelning med 8 vårdplatser och 8 korttidsplatser. Korttidsplatserna drivs av Ljusdals kommun.

Sjukhuset har minnesmottagning med specialiserade utredningar på remiss. Beroendemottagning drivs gemensamt av Ljusdals kommun och Region Gävleborg. Röntgenläkare besöker regelbundet röntgenavdelningen.

Strax intill sjukhuset finns Familjecentral med BVC – barnavårdscentral – och barnmorskemottagning samt familjestödjare.

Barnomsorg

Barnomsorg i samhällets regi saknades länge. Barnen klarade sej själva, togs om hand av äldre syskon eller gamla släktingar om inte mamman fanns tillhands.

Fattiga och föräldralösa barn inackorderades hos personer som mot en låg ersättning från fattigkassan svarade för deras fostran.

1897 uppfördes på Bäckänge ett skolhus och 20 år senare ett särskilt barnhem, eftersom fattiggården inte ansågs vara någon lämplig miljö för barnen. Det fanns plats för 45 barn, men betydligt flera bodde där. Så småningom byggdes ett barnhem med 20 platser vid dåvarande ålderdomshemmet i Nore.

Idag: För 1– 5-åringar finns förskola i Tallåsen. Vid föräldrakooperativet Linblomman i Letsbo finns förskola för 1– 5-åringar och  fritidshem för barn i åldern 6—12 år. Dagbarnvårdarkollektivet Ringblomman i Ämbarbo erbjuder omsorg dygnet runt för barn i åldrarna 1 till 13 år.

Äldreomsorg

När man blev gammal i äldre tider togs man oftast om hand av anhöriga. Ibland byggdes en liten undantagsstuga där gamlingarna fick bo. De kunde få mat och litet tillsyn av husbondfolket. Andra blev rotehjon, dvs bönderna i trakten turades om att ta hand om gamlingarna.

På sockenstämman 1852 beslöts att socknen skulle delas in i 14 fattigrotar. Samma år köpte sockenmännen i en gård i Stenhamre, Ljusdal som reparerades och användes till fattighus.

En föreståndarinna som hade hand om hushållningen skulle med hjälp av mindre svaga sköta de sjuka. Två sockenmän som bodde i närheten hjälpte till med tyngre sysslor.

Fattighuset blev för trångt och ersattes 1878 med en gård i Bäckänge, där det 1895 bodde 120 fattiga, många under hela året. Efter 30 års användning ansågs fattiggården vara i behov av en genomgripande modernisering. Då kostnadsberäkningen behandlades i kommunalfullmäktige tyckte man att kostnaden var så hög att det vore bättre att bygga nytt. Det invigdes 1925 i Nore, bara några meter från barnhemmet, som gjordes om till sjukavdelning. Samtidigt upphörde fattiggården i Bäckänge.

Ålderdomshemmet i Nore (senare Tallnoret) ansågs mycket modernt då jag 1951 gjorde studiebesök där. Men nya vårdideologier antogs och 1989 ersattes det av servicehuset Koppargården i Ljusdal.  Tallnoret renoverades och fungerar idag som vård- och omsorgsboende främst för dementa personer.

Idag: Som i så många andra kommuner har Ljusdals kommun som målsättning att de gamla ska vara kvar i hemmet så länge som möjligt. Därför finns det hemtjänst i Ramsjö som också har nattpatrull. På Nyhem i Ramsjö finns vård– och omsorgsboende liksom korttidsboende.

Bibliotek

Den som vill besöka bibliotek vänder sej till Ljusdal. Genom ett samarbete inom länet kan man låna och reservera det som finns på alla biblioteken i samtliga kommuner via www.helgebiblioteken.se.  Man kan också med hjälp av en PIN-kod som man får vid ett personligt besök på biblioteket: Reservera och låna om böcker, se vilka böcker man har hemma, se vilka reservationer man har, boka dator (t ex för släktforskning), ladda hem e-böcker och lyssna på e-ljudböcker samt  göra inköpsförslag. Var tredje måndag besöker biblioteksbussen Mosippsvägen i Hennan.

Rättsväsende

Polis

I äldre tider sköttes rättsvården på landsbygden av landfiskal, som bland annat fungerade som åklagare, polismästare och utmätningsman. Samma ämbete hette före 1918 länsman. Fjärdingsman var länge ett lokalt förtroendeuppdrag, men utvecklades i slutet av 1800-talet till en lägre statlig tjänst, oftast på deltid. Fjärdingsmannen biträdde kronolänsmannen med indrivning, polisverksamhet, vägtillsyn och annat. Benämningen fjärdingsman  har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingar. Från 1850  fanns en fjärdingsman fanns  i varje socken. Om socknen var stor kunde dock två eller ännu flera fjärdingsmän tillsättas. Den förhållandevis låga lönen gjorde att fjärdingsmännen hade även ett annat yrke. Titeln försvann 1954 och de ersattes av polismän.

I Hennan har  Gustaf Linderdahl och Sten Bergman tjänstgjort som fjärdingsmän. Vid större utredningar kunde hjälp tillkallas från ”statspolisen” i Gävle.

Ljusdalspolisen tillhör Lokalpolisområde Hälsingland. Det ingår i Polisregion Mitt som omfattar Uppsala, Västmanlands och Gävleborgs län.

Ljusdals kommun och polisen har ett medborgarlöfte som har sin grund i medborgardialoger. För 2018 går det ut på att polisen ökar antalet trafikkontroller för att få förarna att sänka hastigheten och upptäcka trafikbrott. Kommunen ska stärka tryggheten för medborgarna genom att inrätta så kallade ”trygghetsnav”, platser där allmänheten kan få information, värme och stöd vid långvarigt elavbrott, värmeavbrott, avbrott eller störningar i elektronisk kommunikation, vattenavbrott, större olyckor eller katastrofer.

Rolf Ångström är kommunpolis i Ljusdals kommun och har en viktig roll när det gäller medborgarlöftena. Han har en samordnande funktion och ska vara länken mellan polisen och kommunen, organisationer och medborgarna. Hans uppdrag är bland annat att driva det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet i samverkan med kommunen, näringslivet och lokalsamhället i övrigt.

Ljusdals polisstation ligger på Hotellgatan 35 och har öppet måndag, tisdag, torsdag 12.00 – 16.00.

Där kan man göra anmälningar om brott, hantera hittegods samt beställa registerutdrag och söka tillstånd.  Det behövs tillstånd t ex om man ska anordna något som berör allmänheten eller som kan orsaka störande buller. Även allmänna tillställningar som opinionsmöten och konserter kräver i regel tillstånd.

Närmaste passexpedition finns i Bollnäs, Hudiksvall, Ånge eller Sveg.

Domstolar

Det fanns en häradsrätt i varje tingslag. Rätten sammanträdde på tingsstället, som i regel bara fanns på en plats i varje tingslag. Varje domsaga bestod i sin tur av minst ett tingslag som byggde på sockenindelningen. Den domare som var chef för en häradsrätt hade titeln häradshövding och dömde tillsammans med den av 12 ledamöter, nämndemän eller tolvmän, sammansatta nämnden. De var i regel storbönder bosatta i domsagan. Den främste av tolvmännen kallades häradsdomare och var nämndens talesman gentemot häradshövdingen. Han ansvarade också för en av de tre nycklar som tillsammans med häradshövdingens och kronofogdens motsvarigheter krävdes för att öppna häradskistan.  Från Välje minns vi att Hilmer Linderdahl i Ol-Ols var nämndeman i Ljusdal.

Då hovrätterna infördes kom häradsrätterna under strängare central kontroll än tidigare. Brott som kunde medföra dödsstraff hänsköts i regel till den högre instansen. Häradsrättens domböcker reviderades också av hovrätten. Nämndemännens prestige minskade samtidigt och mycket av den kommunala makt som tidigare legat hos häradsrätten överfördes till socknen och sockenstämman.

Västra Hälsinglands domsagas tingslag hade tingsplats i Ljusdal. Det bildades 1928 genom sammanslagning av Arbrå & Järvsö tingslag och Ljusdals tingslag. Västra Hälsinglands tingslag upplöstes vid tingsrättsreformen 1971 och övergick till Ljusdals domsaga. Den uppgick i sin tur 2005 i Hudiksvalls domsaga. Hudiksvalls tingsrätt har sitt säte i Hudiksvall och ingår i domkretsen för Nedre Norrland.

Kriminalvård

Här förbereder jag ett stycke om kriminalvård förr och nu. Uppgifter kan finnas bl a i husförhörslängder och närvarolistor på fängelser.

Räddningstjänst och ambulans

Någon heltidsanställd brandkår har inte funnits i Hennan, utan det har byggt på frivilliga insatser. En hästdragen brandspruta avsedd att pumpas av två man fanns uppställd i närheten av den gamla skolan.

Redan för 100 år sedan fanns en lag som stadgade att det skulle finnas brandfogdar utsedda. De  skulle larma om skogsbränder och leda släckningsarbetet. I trakten bosatta män i åldern 18-60 år var skyldiga att delta som släckningsmanskap.

Brandbevakning sköttes från utsiktspunkter, träd eller särskilda brandtorn som Björnbergstornet. Idag sker skogsbrandsbevakning med flygplan då brandrisken är stor.

Räddningstjänsten svarar för insatser vid olyckshändelser och överhängande fara för olyckshändelser, samt för att hindra och begränsa skador på människor, egendom och miljö. Brandmännen är till största delen brandmän i beredskap. Detta innebär att man har en annan huvudarbetsgivare och träder i tjänst först när larmet går på personsökaren. Man ska då ta sig till brandstationen, byta kläder samt rycka ut inom 7 minuter. I Ramsjö finns två brandmän, en släck- och räddningsbil och ett transportfordon. Dessutom finns ett räddningsvärn om tre personer som komplement till beredskapsstyrkan. Räddningsvärnet består av frivilliga och har ingen beredskap.

Hennanbornas närmaste ambulans är stationerad vid Ljusdals sjukhus.