Hennan-bor

Befolkning

Särskilt för skogsbruket behövdes många arSkärmklipp befolkningsutveckling (3)betare och en stor del av de som flyttade in kom från skogsbygderna i Värmland.  Innan dess hade det varit ett 50-tal invånare från slutet av 1700-talet. Befolkningen ökade mest i slutet av 1800-talet och under de följande årtiondena var det runt 700-800 personer som bodde i Välje. I fliken ”Utförliga uppgifter” finns uppgifter om befolkningsutvecklingen som den visar sej i församlingsböckerna åren 1767 -1936.

Redan omkring 1850 utvandrade en familj från Välje. De flesta som utvandrade från bygden gjorde detta på 1920-talet och målet var i regel Nordamerika. Det blev så småningom sämre tider även i Amerika och svårt med arbete, så en del vände hem igen.

En lista med vilka som utvandrade finns här: Emigranterna.

Idag: Idag har Hennan ganska precis 200 invånare. Statistiken kan halta något eftersom indelningen förändrats under senare år. Många arbetar inom yrken som är nära knutna till skogsbruket, antingen som anställda av skogsbolag eller som egna företagare t ex med entreprenadmaskiner. Några arbetar också på andra orter men pendlar dagligen.

Soldater

De indelta soldaterna i Välje tillhörde framför allt Järvsö eller Delsbo kompani av Hälsinge regemente. Det fanns soldattorp på Lövnäset och vid Tomtebo. En förteckning som bygger på Generalmönsterrullan finns under fliken ”Utförliga uppgifter” .

Omtalade Hennan-bor

Anders Bergman (1852-1933)

Torparen Anders Bergman född 1852 i Järvsö kom till Välje 1883 från Rolfhamre i Ljusdal. Han och hustrun Karin född på Alsjövall 1861, bosatte sig först i ett soldattorp vid Sågnäset invid Väljeån. Han startade en smidesverkstad för att tillverka verktyg och redskap som behövdes vid skogsavverkningarna. Utöver sina egna patenterade uppfinningar släpräfsan och timmersaxen blev det timmerkälkar, snöplogar, stenbrytare, lyftkranar mm. Vid ån anlades också snickeri, såg, kvarn och en kraftstation, som försåg den egna anläggningen och övriga bybor med ström.

Förutom det med tiden blomstrande verkstadsföretaget hade Bergman även jordbruk. Han anställde folk för att driva det hela och det berättas att man ibland var tjugofemtalet personer runt matbordet i Bergmans kök.

Anders Bergman dog 1933 och hustrun Karin 1934.

Mer om Anders Bergman finns dels i fliken Hantverk och industri, dels i www.facebook.com/Timmersax.

Britt Strandberg

Föddes sista mars 1934 i Välje, Ljusdal som Britt Höglund. Hon gick i skolan i Hennan och började tidigt tävla på skidor. Redan då hon gick i sjätte klassen vann hon över alla (inbegripet äldre pojkar) vid skol-DM i Tallåsen.

Britt var anställd på Konsum Fridhem i Hennan och tog flera segrar i Konsums riksmästerskap. I december 1954 fick hon tjänstledigt i fyra dagar för att delta i ett träningsläger för skidåkare. Hon åkte sin första utlandstävling i Östtyskland 1959.

Britt växlar till Toini Gustavsson i Seefeld 1964             Guldmedalj från Squaw Valley 1960

Britt flyttade till Edsbyn som hon representerade flera år. Första olympiaden var 1960 i Squaw Valley i USA, där hon var med i det stafettlag som tog guld på 3 x 5 km. Det blev silvermedalj på samma distans 1964 i Innsbruck och 1968 i Grenoble. Britt var också med i silverlaget i VM 1962 och tog brons 1966 i Oslo. I motsats till dagens skidåkare tränade de uttagna ytterst litet och landslaget var därför bäst i form vid slutet av säsongen efter alla tävlingar.

Britt hade gärna velat fortsätta sin utbildning efter folkskolan, men saknade ekonomiska resurser för detta. Men då skidkarriären närmade sej slutet passade hon på att jämsides med heltidsjobb läsa på vuxenutbildning på kvällarna. Hon hade inga svårigheter att med glänsande betyg klara kvällsgymnasiet i Bollnäs.

Efter att ha börjat på sjukgymnastavdelningen på Bollnäs sjukhus, där hon tränade de patienter som skulle få tillbaka rörelse och styrka, fortsatte Britt med att gå olika kurser inom sjukvården. Eftersom Britt trivdes bra med jobbet tog hon chansen att gå en komprimerad sjuksköterskeutbildning i Gävle, så småningom kompletterad i Stockholm med utbildning inom operation och narkos. Det ledde till en anställning på operation i Gävle – och på kvällstid arbetade hon på en privat klinik med plastikkirurgi.

Som många andra jobbade Britt också i Norge, närmare bestämt i Elverum, en tid. Hon arbetade också med iordningställandet av Hälsinge sjukhus i Bollnäs.

Britt heter idag Lundén och bor i Gävle.

Bolags-Anders   (1909 – 1982)

Född 1907-04-01 i Tranviken, Ljusdal. Bodde senare i Forsa, Stocksbo, Sandvik och Hedemora. Aktiv som resepredikant och evangelist för Hoppets stjärna, Trehörningsjö många år. Hade varit skogsarbetare och var en stor kraftig karl. Som predikant var han mångordig och fick ibland vänta till sist på sammankomsterna. Svarade för många fängslande och inspirerande framföranden med särpräglad röstbehandling enligt personer som hört honom i Bollnäs och Rättvik under 1970-talet. Det sägs att han hade så kraftig stämma så att det hördes i Välje då han under kolningsarbete på andra sidan sjön sjöng frälsarsånger.

Mer finns att läsa i bl a Erik Bäckman: ”Minnen av Bolags-Anders” ISBN 91-970624-72.

Olle Djerf

Föddes på Välje nr 3 i Hennan på sin mamma Astrids 31-årsdag den 16 april 1945 (min 10-årsdag). Efter folkskolan i Välje gick Olle i samrealskola och gymnasium i Ljusdal där han tog examen 1965. Därpå följde studier vid Uppsala universitet där Olle genomgick forskarutbildning och  även arbetade som lärare. 1973 började Olle på  Finansdepartementet och ledde därefter Industridepartementets utredning SOU 1981:81 Skogsindustrins virkesförsörjning. Sedan arbetade Olle som ekonom på dåvarande PK-banken, numera Nordea, fram t o m 2003. Från 2004 arbetar han i eget konsultbolag, och gick därmed ned från ca 120% på banken till kanske 80%. Numera, efter pensionsåldern har arbetsandelen blivit ännu lägre.”

Olle sitter också med i styrelsen för G-förvaltning (Göran Gustafssons forskningsstiftelse för att främja grundforskning inom teknisk fysik och medicin).

Vi är många som gladdes oss åt få höra Olle Djerf debattera ekonomi i radioprogrammet Ekonomiska klubben. Han har dessutom skrivit facklitteratur och tidningsartiklar, ofta i framåtblickande ekonomiska  ämnen.

Privatpersonen Olle Djerf  bor utanför Stockholm men är ofta i fritidshuset i Ramsjö. Han är intresserad av att vara ute i skog och mark, och plockar gärna med svamp hem.

Lars-Erik Hansson (1921-2009)

Måns Hedin, bosatt i Gävle, berättar: ”Lars -Erik Hansson föddes 1921 i Välje som son till skolläraren Robert Hansson och hans hustru Eleonora. Han flyttade med föräldrarna vidare till Gävle och Örebro där L-E Hansson tog studentexamen. Han blev medicine licentiat 1950 i Uppsala och arbetade som läkare på flera platser innan han blev överläkare på röntgenavdelningen i Kristinehamn1962. Gift med Eva Nyberg,

Lars-Erik Hansson var en stor kulturpersonlighet med omfattande skriftlig produktion. Kristinehamns gatunamn (1992), Värmlands röntgenhistoria (1995) och Filipstads lazarett (1999) är några titlar. I häftet ”Mitt ofärdiga lexikon” från 2003 tar han upp kulturhistoriskt och medicinskt intressanta händelser han stött på. Om Hennan står bland annat ”där föddes jag i Välje skola. I byn fanns en ganska välbärgad släkt Bergmännerna…”. Här står också om den flyttade skogsarbetarkojan och Börs-Olles bageri.

År 1997 besökte L-E Hansson Hennan och kunde på campingplatsen se tidningsklipp från 1920-talet på sitt barndomshem i gamla skolans övervåning. Där fanns också en bild på pappa Robert vid snickaren Åsbergs gjorda möbler.”

Måns fortsätter: ”Vi stötte ihop på 1990-talet och hade många gemensamma intressen, framför allt röntgenhistoria och L-E Hansson hjälpte till med korrekturläsning och goda råd. På köpet kom historier från barndomens Hennan.

Lars-Erik Hansson avled 2009 ”.

Algoth Zetterberg  (1877-1966)

Algoth Zetterberg 1950

Kom 1931 till Hennan från Dagarns station (Skinnskatteberg) men var ursprungligen västgöte, troligen född i Borgunda.

Var stationsmästare (stins) vid Hennans station 1931-1940. Hustrun Astrid f Sundén 1888 dog på 40-talet.

På bilden njuter han av sitt eftermiddagskaffe som pensionär i Medelbergs hus i Ljusdal i början av 1950-talet.

Jag minns Zetterberg som en kärv men skämtsam äldre gentleman. Inte minst då han skojade om min älskade svarta katt Missan och tyckte hon såg grön ut. Det ledde till att jag sydde en liten kattdocka till honom av grön flanell och gav som en uppskattad present då han pensionerats och flyttat från Hennan. Hans hushåll sköttes i många år av Hildur Bergström.

Swen Wallin

Föddes 1892 i Finnerödja. Han var i Hennan känd som målaren som också hade skriv– och bokföringsbyrå. Bodde i Viby, Motala, Lidköping och Kristinehamn innan han flyttade till Välje 1922.  Året innan hade han gift sej med Anders Åsbergs adoptivdotter Ester.  Swen Wallin har i kyrkböckerna haft flera yrken: måleriarbetare, snickare, ombudsman, kontorist, bokhållare och kontorschef. Vi har en gammal skänk som han signerat på baksidan.  Men jag är osäker på om han snickrat den eller om det bara gällde den vackert ådrade färgen som den var målad med innan min pappa lutade av den för att få den trävit. Det var nog också han som målat den gulbrunådrade uppgången till övervåningen i det hus vi kallade Olofssons (numera Storsjövägen 5).

Foto: Rehnströms, Ljusdal

Jag har ett mycket klart minne av hur han i slutet av 1940-talet målade vårt hus och medan han stod på stegen oftast hade en cigarrcigarett tänd – den höll myggor och getingar borta sade han.  Swen Wallin var en intresserad och skicklig fotograf och en hel del av hans bilder finns tillgängliga på www.helsingebilder.se.

Anders Åsberg

Anders Åsberg föddes i Välje 1862. Han kallades hemmansägare 1898 då han ägde halva Bäckebo 1 i Välje. Han gifte sej 1901 med Elisabet Julia Sofia Svanbeck och paret tar fosterdottern Ester Elisabet Persdotter, som de senare adopterar.

Från tidigt 1900-tal hade Anders Åsberg en verkstad vid Väljeån. Han gjorde skidor, lagade klockor, gjorde förstoringar av porträtt mm och betraktades som en tusenkonstnär. I kyrkböckerna finns han oftast med yrkena snickare och snickerifabrikör.

Släkten von Wachenfeldt

Släkten  Wachenhusens, senare von Wachenfeldts, vapen  som det  ser ut i Adelskalendern 2013

Då jag sökte uppgifter om de tidigare omskrivna Otto och Adolf von Wachenfeldt upptäckte jag  den släktskap många personer i Hennan hade med dem och med varandra. När jag skulle ta körkort för motorcykel 1952 fick min pappa låna en Huskvarna av Olle Blom för att köra upp med. Inte anade jag då att han var en medlem av den stora släkten.

Som så många andra invånare i Välje kommer släkten von Wachenfeldt från Värmland till våra trakter. De platser i Värmland som förekommer är bl a Ekshärad, Lysvik och Råda. Några bodde i Nybo, andra i Letsberg eller Välje.  I adelskalendern på nätet finns också uppgifter  om senare medlemmar av släkten.

Det bör finnas flera personer som är omtalade i hemorten eller på något sätt blivit bekanta landet runt. Hör gärna av dej på info@hennanfakta.se med tips eller färdig text, som  jag dock förbehåller mej rätten att korta ner eller stuva om i!